Utgrävningar på Södermalm 22 april 2022

Återseendets glädje med oro för Medeltidsmuseets framtid

Det kändes som en riktig nystart när 17 av våra medlemmar samlades utanför Medeltidsmuseet i ett soligt Stockholm med en vårflodsstrid fors i Norrström och Stallkanalen. Topsy inledde med att säga några ord om Medeltidsmuseets historia. Planeringen som på slutet av 1970-talet avsåg ett riksdagshusgarage fick, sedan de arkeologiska utgrävningarna avslutats 1980, ändras till ett museum så att Gustav Vasas stadsmur från 1530 kunde bevaras som ett fornminne och många andra fynd från det medeltida Stockholm visas upp till turisternas och Stockholmarnas fromma. Nu planerar man att göra lokalerna till kontor och flytta museet till börshuset vid Stortorget

De aktuella utgrävningarna

Inne i museet gav arkeolog Marit Holgersson oss sedan en spännande presentation av de pågående utgrävningarna vid Slussenbygget, där hon själv är med och gräver, och de avslutade utgrävningarna av tomten Lilla Rosendal. Många av de finaste fynden från dessa utgrävningar visas nu upp i montrar på museet. En mycket sevärd utställning!

Lilla Rosendal

Bakom S:t Paulskyrkan vid Mariatorget ligger en dubbeltomt som nyligen undersökts och vars rapport snart kommer att publiceras. Här har man letat efter spår som kan avslöja när införandet av rutnätsplanen för bebyggelsen på Södermalm verkligen skedde. Det verkar ha varit 1642-44. Det fanns trädgårdar på platsen och fröstudier visar vad man har odlat. Man hittade både nyttoväxter och blommor, bl.a. oregano, persilja, dill, spikklubba, nejlika och tobak. Det fanns även kärl för uppdrivning av plantor och för att ha tulpaner i. Man har även hittat keramik från sockerbruket vid Mariatorget.

Slussen med omnejd

Att området på Åsön närmast Stadsholmen redan 1288 var bebyggt och kallades för Södermalm (Suthraemalm) är belagt i ett brev. Nu har husgrunder och stenlagda gator och andra fina fynd visat att det faktiskt stämmer. Förutom kloster som kokade sälfett till olja så fanns här kring Södermalmstorg en förstad med metallhantverkare och vid mitten av 1300-talet tyska köpmän knutna till Hansan. Efter dem har man hittat skärvor från en emaljerad glasbägare från Venedig och av persisk keramik och en typ av beslag som användes på koggar.

Man har även gjort flera fynd av läderskor för barn (bilden visar en rekonstruktion) och en ganska stor yllefilt från 1300-talet liksom gott om slaktrester i form av nöt, gris och fiskben.

Men, det finns ännu äldre fynd. De så kallade Bajen-pärlorna med sin unika grön/vita färg anses vara från Vendeltiden (550-800 eKr). Givetvis hittades de på Söder!

På Gustav Vasas tid byggdes befästningar, delvis med byggmaterial från de då rivna klostren. Äldre hus utanför befästningarna brändes och där fick sedan bara trähus byggas. Ett torn och en vallgrav uppfördes där Kolingsborg i våra dagar stod. Delar av vallgravens stensättning finns kvar ännu ett tag nära T-banan. Vallgraven kom att torka ut och sedan användas som förvaringsplats för stångjärn som var en mycket viktig exportartikel. På 1600-talet dumpade man kanonkulor i den och utgrävarna har hittat 300 st. Vi fick känna på en. Den var TUNG.

På Drottning Kristinas tid bygges så en sluss vid Slussen. På mitten av 1700-talet blev den för liten och ersattes med en ny som konstruerades av Christopher Polhem men som inte blev klar innan han dog. En del av sidorna och botten på Polhemsslussen har kunnat undersökas.

Från åren 1620-1640 hittar man gott om kritpipor, som importerades från Amsterdam. Från många olika århundraden hittar man mynt.

Lilla Rosendal under utgrävning
Bild: Hans Björkman

Äldre trädgård från museets utställning

Marit Holgersson visar venetiansk bägare

Vi fick också känna på keramik och en välbevarad bit av ett furugolv (bilden) från 1470-talet samt ett tunnlock från 1500-talet som luktade svagt av lavendel.

Grävandet vid Slussen är ett hårt jobb

Det är ett oerhört omfattande arbete som handlar om att i ur och skur året runt under tidspress gräva ut just där byggandet ska till att ske. Ibland kan man nå ner till ursprunglig marknivå. Uppe på Södermalmstorg är det 10 m djupt. Jordmassorna man gräver i är så starkt förorenade av tungmetaller att de måste saneras och de är en hälsofara för arkeologerna. Man gräver schakt, och väggarna behöver spontas ordentligt för att inte riskera att rasa in.

Det finns faror man inte kan förutse. En arkeolog var nära att få en 2 kg gös i huvudet som tre havsörnar kivats om och tappat. Gösen blev sedan mat till den räv som bor någonstans under Guldbron.

Text och alla bilder utom en: Johan Murray.