Till Tensta den 16 juli 2019

Färger. Alla möjliga kulörer på allt och alla. Starka glada bleka dystra. Så blev temat för dagens vandring, där 9 medlemmar deltog.

Redan nere i T-banan mötte oss Helga Henschens färgkaskader från 1975 och tänkvärda citat, ett verk med titeln ”En ros till invandrarna”. Utanför entrén såg vi sedan den flagnade muralmålningen ”Människans träd” av Josefin Siskind från 1982 som vill visa oss att människans släktträd kan blomma och ge rik frukt här.

Torghandlarna kanske inte tänker på det viset men erbjöd ändå ett överflöd av frukt och grönt till överkomliga priser. Det var livlig kommers.

På vägen till biblioteket berättade Topsy ingående om vad man vet om Tenstatraktens historia. Den börjar redan i tidig järnålder. Sedan dess har landet höjts tio meter och den forna skärgården blivit till ett odlingsbart landskap. Gravarna man funnit har under tiden utvecklats från brandgravar till bevarade skelett i kristen tid.

Själva Tensta gård är känd sedan Gustav Vasas tid och har bebotts och brukats fram till 1960-talet även efter att militären gjorde Järvafältet till sitt övningsområde 1902. Gården revs sedan och grävdes ut inför Stockholms satsning på miljonprogrammet.

Det nya biblioteket ligger idylliskt invid simhallen i en lugn i pilpark med statyer av Olof Hellström.

Tensta konsthall ligger mitt i centrum och visade oss verk med spår av invandring från Malmö konstmuseums samlingar. Vi var flera som stannade inför Endre Nemes roliga oljemålning från 1944 ”Man med pendyl” i bästa Arcimboldo-stil, men för övrigt var det mest nog så engagerande konstverk.

I andra änden av centrumstråket finns Spånga kyrka, i en idyll av helt annan karaktär. Antalet vikingatida runstenar på den stora kyrkogården och kyrkans bastanta försvarstorn skvallrar om platsens tidigare betydelse.

Här på gårdarna har det bott stora familjer som på 1100 talet valde att bygga en kyrka som sedan utökats med flera nya valv och ett pråligt gravkor för släkten Bonde. Här finns en kopia på Sveriges äldsta kungastaty. Originalet föreställer Karl Knutsson Bonde och finns på Gripsholm.

På Albertus Pictors tid (1400 talet) fick kyrkan tak- och väggmålningar som i mycket handlar om profeten Elias liv. Möjligen kan munkar i karmeliterorden från Örebro ha haft något att göra med utformningen. Målningarna kalkades över på 1700-talet och togs fram igen på 1900-talet.

Som avslutning på besöket fick vi höra lite av J S Bachs kända toccata i d-moll med alla de klangfärger som kyrkans moderna orgel är mäktig.

Text och foton:

    Johan Murray