Föreningen Södermalm
Organisationsnummer: 802008-2791
Postadress:
c/o Sandkil
Götgatan 107 B
116 62 Stockholm
Plusgiro: 50 56 31 - 2
Webmaster: Johan Murray
webmaster@foreningensodermalm.com
© 2025 Föreningen Södermalm
Sekelskiftet 1900 på Stadsmuseet 23 april 2025
Kvinnliga byggarbetare, s.k. mursmäckor, vid operabygget på 1890-talet
Stora Glasbruksgatan
vid Lokattens trappor 1902
Dynamitvärmare för vinterbruk
En olycka händer så lätt när man har katt. Dockskåpsmodell
Vem har inte läst de tre första romanerna i Per Anders Fogelströms stadsserie? Det hade säkert alla de 15 som denna lite ruggiga onsdagseftermiddag samlades på Stadsmuseets gård för att se utställningen om det Nya Stockholm vid sekelskiftet 1900, tyvärr utan guide.
Böckerna som omfattar samma år som utställningen, 1860-1925, skildrar hamnarbetaren Henning Nilssons och hans släkts vardagskamp på ett inkännande och samhällskritiskt sätt. Så är inte utställningen upplagd. I den är arbetarna den grå massa som utförde de många grova ombyggnads-, transport- och industriarbeten som förnyelsen av staden innebär, som passade upp i borgerliga hem och som organiserade sig för att få bättre arbetsvillkor och kvinnlig myndighet och rösträtt.
Politiskt och socialt var detta en omvälvande tid. Många arbetssökande kom hit från landsorten och blev inneboende i dyra trånga osunda kyffen, med våra mått mätt. En stor andel var unga ogifta kvinnor. Staden växte fort och bredde ut sig. Stockholms befolkning fördubblades på 30 år. 15 % av barnen föddes av ogifta kvinnor.
Utställningen fokuserar i stället på den snabba arkitektoniska, tekniska, kulturella och ekonomiska utveckling som kom stadsborna till del.
Stora fina hus och breda stenlagda belysta gator i stället för pittoreska gränder; cykel, spårvagn och bil i stället för gång, häst och vagn; telefon i stället för post; massproduktion i stället för hantverk; fotografier i stället för teckningar; Tidningar. Stadsbornas ekonomi och arbetsvillkor förbättrades så de kunde köpa fina varor och hade tid över för ett nöjesliv på restauranger, opera, teatrar, kabaréer och sportevenemang. Gröna Lund och Skansen kom till.
Bröderna Malmsten
Huvud mot huvud
Maskinhallen på Djurgården 1897
Vi får exempel på personer som nådde stor framgång under dessa omständigheter. Även kvinnor kunde ta för sig.
Borgmästaren Carl Lindhagen, varietetartister, cykelakrobaten Fritiof Malmsten, pressfotografen Alma Haag, reklamannonsdrottningen Sofia Gumaelius, konstnären Arthur Högstedt (som skrivit Kväsarvalstexten) med flera. Vi får också exempel på brottsliga karriärister.
En höjdpunkt under denna epok var den stora nationalistiska Konst- och Industriutställningen 1897 på Djurgården. Vetenskap och teknik (såväl civil som militär) gjorde mycket stora framsteg under 1800-talet.
En hel del av byggnaderna som ingick finns faktiskt kvar, antingen på platsen eller flyttade. En liten kiosk står till exempel på tomt 1A i Eriksdalslundens koloniförening vid Årstaviken.
Den sista salen är fylld med fotografier och teckningar av fotografen Erik Tryggellin. Han har främst avbildat glada kvinnor och flickor och de ger en idyllisk bild av Stockholms gatuliv på den tiden.
Utställningen som helhet ger ett intryck av en utvecklingsoptimism som säkert fanns, inte av den samhällskritiska attityd som Per Anders Fogelström hade i sina romaner, som nog också fanns.
Text och färgfoton (övr foton StadsMuseet)
Johan Murray
En Gumaeliusaffisch
Stadsbudsidyll
Foto Erik Tryggelin