Hamnar och varv runt Söder | foreningensodermalm.com

Hamnar och varv runt Söder 11 december 2023

Stockholm grundades som ett lås för Mälaren och som en hamnsstad. Verksamheten växte från Stadsholmen ut till Åsön utanför Söderport. Stockholms sjöfart ökade undan för undan under seklernas gång både i mängd och betydelse, tills järnvägar och landsvägar kom att ta över det mesta av person- och godstrafiken. Södermalms hamnar och varv var viktiga under den epoken.

Våra två kännare av det här ämnet, Hans Björkman och Gert Ekström, båda medlemmar i Föreningen Södermalm, möttes av en 15-hövdad publik i Ekermanska Malmgårdens charmiga stora sal. Publiken visade sig vara mycket engagerad och frågvis, redan kunnig i Södermalms geografi och historia. Det blev snabbt en mycket god stämning av alla fina gamla bilder.

Sitt intresse för Stockholms stadsmiljöer fick Hans redan i ungdomen och han gick runt med sin pappas gamla bälgkamera och dokumenterade miljöer som skulle komma att försvinna. Gerts intresse för att dokumentera teknikhistorien, och då i synnerhet för båtar, väcktes även det i unga år.

Foto: Johan Murray

Efter att Stella Fare presenterat Ekermanska Malmgården och Högalids Hembygdsförening inledde de sitt varv runt Söders kajer vid nuvarande Slussen och Ryssgården där stångjärnet från Bergslagen från 1662 vägdes och lastades om.

Där ligger Stadsgården vars namn är känt sedan 1400-talet. Under lång tid kokade man tran där av illaluktande sälspäck, men även spannmål, kol, virke och hö kom att skeppas dit.

Berget sluttade brant och lämnade nästan inget utrymme för en större hamn. Därför förlängde man Stadsgården med kajer av trä. När dynamiten kom kunde man spränga bort berg och göra breda kajer, bygga magasin och dra dit godsjärnväg. Det byggdes flera trappor upp till arbetar- och sjömansbostäderna högt uppe på klippan. Söder var svårtillgängligt. I höjd med trappan vid nuvarande Fotografiska museet låg pråmar där latrin tömdes för transport vidare till odlarna ute i skärgården.

Johan Fredrik Martin

Foto: A Dahllöf (AI-kolorerat)

När Hammarby sjö sänkts 1926 blev en tomt på Henriksdalssidan snett emot Barnängen tillgänglig för företaget ESAB som startade Hammarbyvarvet där med hjälp av en flytdocka de tog hand om från Södra Varvet som just lagts ned. De både tillverkade och högg upp båtar åt Waxholmsbolaget och byggde en del mindre broar.

Vid kajen på Barnängssidan ställdes lyftkranar upp och här lossades bl.a. kol, salt, bilar, virke och lastades returpapper. Närmare Skanstull låg Blecktornskajen med en stor bangård för godstrafiken.

Vid den 1929 invigda järnvägsbron till Årsta låg Tanto Sockerbruk fram till 1956. Här raffinerades socker redan på 1700-talet, men det var även Kronobränneri en längre tid. Det hade en stor industribyggnad och en praktisk hamn redan på slutet av 1800-talet.

Vid Hornsgatans slut fanns ett järnindustriföretag där Samuel Owen arbetade och satte upp Sveriges första egna ångmaskin. Man började sedan bygga båtar och broar och tog namnet Bergsunds Mekaniska Verkstad. Många stora båtar byggdes till ryssar och de togs genom Slussen i två delar som sammanfogades vid det som skulle bli Finnboda Varv.

Till Tegelviken mellan (Erstaklippan och Fåfängan) flyttade på 1600-talet Stora Varvet, som senare döptes om till Södra Varvet. På mitten av 1800-talet hade varvet sin storhetstid under namnet William Lindbergs Mekaniska Verkstad. Det byggde många fartyg. Färjan Djurgården 3 och ångbåten Mariefred finns fortfarande kvar. Propellerfartyg var isgående, och det var ett viktigt tekniskt framsteg.

Tegelviken är numera utfylld. Här anlades Masthamnen som styckegodshamn efter 2:a världskriget, då hamnarna fick en skog av lyftkranar. Nu angör finlandsfärjor och kryssningsfartyg här.

Foto från Stadsmuseet (AI-kolorerat)

Foto från Stadsarkivet (AI-kolorerat)

Teckning av Gustaf Pabst (AI-kolorerad)

På södra sidan av Reimersholme låg L O Smiths anläggning för att rena sprit från illasmakande finkelolja.

Råspriten kom med fartyg och renades ”tiofaldigt” med höga kolfilterapparater i tornen. Han hade lärt sig detta i Frankrike. Resultatet blev Absolut Rent Brännvin. Den fick inte säljas i Stockholm, men eftersom Reimersholme inte ingick i Stockholm fick kunderna skeppas dit gratis.

På norra sidan av Reimersholme låg Opbachers Maltfabrik med en egen liten hamn och närmare Pålsundet Stockholms Yllefabrik som använde Långholmsfångar som arbetskraft.

Längre fram i Pålsundet ligger Långholmsvarvet, numera Mälarvarvet. Stockholms äldsta kvarvarande industri (från 1685). Här repareras fartyg och har byggts broar och räcken.

Till Söder Mälarstrand kom båtar som försåg Stockholm med kol, sand och boskap m m. Här finns idag hotellbåtar och även båtar för permanentboende.

Därmed fullbordade Hans och Gert sitt Södervarv och nådde även fram till nutiden. Publiken var nöjd och begav sig ut i vintermörkret upplysta inifrån.

Sammanfattat av: Johan Murray.