Julius hus 4 december 2025

Mmm. Rågsmaken finns där. Tunnt, lättuggat och gråvitt är det. Med lite ädelost på blir det rena lyxen. Detta handlar om Wasa Delikatess, vårt vanliga knäckebröd som är kalljäst och har anor från det rysk-turkiska kriget 1877–1878.

Hur i all världen kommer det sig – och vad har det med ett ståtligt hus mitt på Bondegatan att göra? Det fick vi 20 medlemmar reda på när vi besökte den snart 89-åriga Ann Hedberg, Julius sondotters dotter, den enda som nu bor i huset medan hon visade oss bostads- och sällskapsvåningen.

Historien tar sin början i Skåne, där Julius Westerdahl föddes år 1846 och utbildade sig till kakelugnsmakare. Gesällvandringen ledde honom 1866 till Stockholm och brodern som arbetade vid olika bagerier. Längs vägen besökte Julius flera slott och herresäten och tycks ha blivit starkt inspirerad av deras inredningar. Att han också tyckte om kakeldekor är alldeles uppenbart.

Båda bröderna skulle senare komma att bli kungliga bröd-hovleverantörer. Men, Julius drogs egentligen inte till mjukt bröd – han ville behärska konsten att baka hårt bröd. Det studerade han 1870-1871 i Hamburg under tysk-franska kriget. Vintern 1877 lockades han att gå över isen till Finland för att pröva sin lycka i St Petersburg. Han tog värvning och deltog i rysk-turkiska kriget som fältbagare.

Ann berättade inlevelsefullt att han någon gång råkat göra för mycket deg och lämnat resten att jäsa sakta ute i ett snöfall. Resultatet blev ett ovanligt sprött bröd, och just sådant bröd skulle komma att bli mycket populärt när han återvände till Stockholm 1878 och anställdes vid Öhmans bageri i nordvästra hörnet av kvarteret där Julius hus nu står.

Att Julius hus är rikt dekorerat märker man redan på väggarna i den stora kubbgolvförsedda portgången. De finaste våningarna är den fjärde med enkla ljusa sovrum för familj och bagerskor och den femte, sällskapsvåningen med hall, kök, matsal, musikrum och två mindre sällskapsrum. Det är tidsenliga lokaler i en mörkare stil med praktfulla kassett- och stuckaturtak, stjärnmönstrat parkettgolv och imponerande dörrportaler.

Dekoren är från flera stilepoker: nyrenässans, nybarock, nyrokoko, empire… Matsalen ser till exempel ut att ha gyllenläder på väggarna, men det är välgjorda pappimitationer. Idag är matsal och musikrum hopslagna och det finns öppna spisar i många rum, men de tillkom vid ombyggnaden på 1920-talet i samband med att centralvärme installerades och vinden inreddes. Dessförinnan var det naturligtvis Julius kakelugnar.

Dörren från matsalen till köket, "gyllenläderstapeter"

År 1885 tog Julius över Öhmans bageri och utökade verksamheten med sina egna ugnar inom samma kvarter. Han satsade på flera olika sorters knäckebröd, och företaget gick mycket bra.

Julius gifte sig med Emma Lindström, fick tre barn och lät mellan 1889 och 1891 uppföra boningshuset – Julius hus – ritat av arkitekten Johan Arvid Vallin. Byggnaden fick fem våningar och en vind som var förråd. De tre nedersta våningarna rymde kontor och ytterligare ett bageri.

Julius byggde ännu ett bageri i kvarteret 1905, där hans egen uppfinning – ångdrivna nätugnar – gjorde löpandebandproduktion av brödkakor möjlig.

Julius blev 80 år. Hans son Nils Westerdahl hade redan 1907 tagit över Öhmans bageri och 1913 bosatt sig med sin fru Jenny i Julius hus. Även Nils var en framgångsrik företagare. Han köpte bolaget Stille-Werner som gjorde kirurgiska instrument och hygienprodukter, byggde upp affärskedjor och var starkt engagerad i närliggande företag bl.a. Liljeholmens Stearinfabrik och Barnängens Tekniska Fabrik, som tillverkade tvålar. 1941 sålde han Öhmans bageri till Wasa Bröd.

Julius 1920

Öhmanska bageriet
stängt sedan 1941

Hallen, vy mot matsalen

Golvdekor i trapphuset

Runt 1930 köpte Nils den fina motorbåten M/Y ALBA II som han älskade och vårdade ömt. Han ville inte överlåta den till någon annan, utan sänkte den i Kanholmsfjärden 1964 på 100 m djup. 1993 lokaliserades den av entusiaster och kunde efter en äventyrlig bärgning och mycket arbete återställas och ånyo sjösättas år 2000.

Nils gifte sig 1908 med Jenny Söderlund, och de fick dottern Marga vars barn och barnbarn flyttade in i Julius hus när Nils avlidit 1970. Det har alltså bebotts av släkten ända sedan det byggdes.

När Marga avled 2002 behövde arvingarna ta ställning till vad som skulle ske med huset. Beslutet blev att Ann Hedberg skulle lösa ut sina syskon och låta restaurera bostadsvåningarna till sitt 1920-tals-skick i samarbete med en hel rad skickliga yrkesmän och Stadsmuseet. Det arbetet inleddes 2010. Övriga delar av huset var redan kontor för småföretag. En mycket bra användning för ett hus ägt av en så företagsam släkt.

2010 inrättades också Julius och Nils Westerdahl Stiftelse, som har till uppgift att ”bedriva verksamhet i samt bevara fastigheten Bondegatan 21A/Tegelslagaren 13. Utöver detta ska Stiftelsen också arbeta med att främja klassisk akustisk musik och sång, kulturell verksamhet samt motverka hemlöshet bland unga i Stockholm.” Denna arrangerar kulturella evenemang i huset, vanligtvis en söndag i månaden, se https://www.juliushus.com/