Ekerö Centrum i Tappström med sin mysiga gågata är sevärt i sig. Arkitekten Ralph Erskine tänkte på allas väl när han ritade det. Så här skrev han: "För Ekeröborna har det blivit en ´Europeisk småstad´ i stället för ett ´Shopping Center´. För mig har till slut en gammal dröm realiserats. I stället för bostadsområdets eller kontorsstadens ensidiga ofullkomligheter har jag fått utforma en mångsidig och varierad stadsdel där människor med många olika behov, aktiviteter, åldrar och attityder kan uppleva samhällets gemenskap." (Arkitektur 1990, nr 10)

Från centrum går en bekväm gångväg till den lummiga och välvårdade park där Ekebyhov ligger. I den i grunden engelska parken med slingrande vägar och stigar planterades en mängd träd, en del exotiska, under 1900-talet för att testa deras lämplighet i det svenska klimatet av familjen Ihre som då ägde Ekebyhov och bedrev plantskola här. Här finns Sveriges nordligaste självföryngrande bokskog. Man kommer in i parkens lövträdsdel genom en pampig grind från gamla riksdagshuset på Riddarholmen, en park med idel friska träd!

Går man dit den här vägen så kommer man till Ekebyhovs slott – ja, det heter så på Ekerö – från fel håll. Gångvägen leder in i den prydliga trädgården i fransk stil bakom herrgården, där det i på 1600-talet stod ett ståndsmässigt trevånings stenhus byggt av dåvarande ägaren Klas Horn.

Detta stenhus fanns kvar när greven och militären Carl Gustaf Wrangel köpte fastigheten 1661. Han, som lät uppföra Skoklosters slott, valde dock att riva stenhuset och i stället anlägga den nuvarande byggnaden i trä. Den blev, i likhet med Skokloster, inte färdig under hans livstid. Det enda som finns kvar från hans tid är en stor sandstensspis från Prag och ett magnifikt innertak.

En förväntansfull skara

Fågellekskulptur i Tappström

Carl Gustaf Wrangel och hans fru

Anna Margareta von Haugwitz

Wrangels sandstensspis

Wrangels magnifika tak