Slakthusvandring

I Slakthusområdet 17 oktober 2018

En framtidssatsning anno 1906

Enskede slakthus i mars 1913.

Foto Stockholms Stadsmuseum

Administrationsbyggnadena

Vykort från 1910-talet

När full näringsfrihet infördes 1864 tappade myndigheterna kontrollen över slakterierna och man fick en koncentration av slaktargårdar kring Skanstull med stora sanitära problem där.  Kommunen beslutade därför att bygga ett kommunalt slakthus på Enskede gårds mark som man köpt 1904. Bygget invigdes 1912 av kung Gustav V samtidigt som tvång att all slakt måste ske där infördes. På så sätt kunde både djur och kött kvalitetskontrolleras av anställda veterinärer.


Djuren fraktades till slakthusområdet med en nyanlagd järväg och faktiskt även med en spårvägslinje från Södermälarstrand.  Med den kunde även områdets personal åka, fast i andra vagnar. Några anställda bodde dock på området för att ta hand om dess skötsel och om de djur som inte var redo för slakt än. Man hade både egen koleldad värmecentral och eget elverk att sköta.


Många av de gamla husen från 1906 har rivits men åtskilliga står kvar och

vår ciceron, konstnären Anders Djerf, tog oss 20 medlemmar först på en vandring runt bland dessa. De är byggda i gråvit kalksandsten med gröna plåttak och ritade av arkitekten Gustaf Wickman i Jugendstil med ovanliga halvrunda fönster och är mycket väl bevarade på utsidan.


Vi såg på administrationsbyggnaderna vid den stora portalen och sedan på bostadshusen intill, vandrade därefter vidare till den gamla järnvägsbanken där den 300 m långa perrongen låg med fållor för djuren som slussades in i marknaden där slaktarna köpte upp dem. De slussades sedan vidare till stallar och till själva slakterierna som arbetade enligt en rationell löpande bandsprincip med inspiration från USA. Köttet såldes i Stockholms saluhallar, till största delen i den vid Centralen där World Trade Center nu ligger.

Området utvecklas på 1950-talet

Under 50-talet byggde man ut området söderut för industrier som hade med livsmedel att göra. Det mest spektakulära är den "atlantångare" med sned skorsten som Ralph Erskine ritade åt kaffeproducenten Möller &co. Den är byggd med "curtain wall"-teknik, dvs fasaden hänger på utsidan av den bärande stommen. Fönstren i glasfasaden går inte att öppna utan måste putsas utifrån. Trapphuset är väldigt originellt gjort, liksom en hel del andra detaljer i huset.

Möllers-huset av Ralph Erskine

Foton Johan Murray

En nutida framtidssatsning


Nu när all hantering här av levande djur har upphört och de speciella dofter som spreds över trakten försvunnit vill man göra om området till en ny stadsdel.


De industribyggnader som Stadsmuseet inte anser värda att bevara kan rivas och ytan bebyggas med 4 000 nya bostäder och 10 000 arbetsplatser. Det ska också bli en ny park, en ny gymnasieskola och en ny T-banestation på blå linjen i underjorden med uppgångar inom området och vid Tele 2 Arena. Den nya stadsdelen är tänkt att stå färdig 2030. Staden har träffat en uppgörelse med fastighetsbolaget Atrium Ljungberg om detta och rivningarna börjar snart.


En försmak av den nya livsstilen finns redan i det nord-östra hörnet av området där nöjesklubbar, gym, hotell- och restaurangskolor nu ligger.

Pastejfabriken, numera nattklubb

Foto Johan Murray

Djurstallarna, i bakgrunden

Foto Johan Murray

Förbindelsegången

Foto Hans Björkman

Gumshuvud från Centralsaluhallen

Foto Johan Murray